Välkommen

Du befinner dig på Tommy Persson's Hemsida
  www.tommystexter.se och jag hoppas du får en
  angenäm och intressant läsning

© Gäller för alla texter.

Sök på hemsidan:

 

KONTAKT/SYNPUNKTER  HEM   KÅSERIER  OM TOMMY   PERSONLIGT   JAKT/FISKE

 

 

Välkommen

Du befinner dig på Tommy Persson's Hemsida www.tommystexter.se och jag hoppas du får en angenäm och intressant läsning

© Gäller för alla texter.

Sök på hemsidan:

 

 

  

 

Välkommen

Du befinner dig på Tommy Persson's Hemsida www.tommystexter.se och jag hoppas du får en angenäm och intressant läsning

© Gäller för alla texter.

Sök på hemsidan:

 

 

  

Siktade på en dovhind och fällde två dovhjortar!

Ovanstående låter onekligen motsägelsefullt och torde vara ett omöjligt scenario. Men det är så att ju fler jakter man deltar i desto fler mer eller mindre underliga situationer råkar man ut för. Vid detta tillfälle var det vaktjakt centralt i Skåne. Jaktledaren lottade ut passen till de olika skyttarna och gick igenom förutsättningarna för jakent. Skjutbart klövvilt denna gång i början på december var rådjurskid, alla dov, vildsvin (årsgrisar) samt räv och grävling. Det skulle börja skymma vid 16-tiden och jakten skulle avslutas kl. 16.25. Jag fick ett pass som var ett ovanligt högt torn (säkert uppemot 6 m från marknivå och upp till bösspipan) placerat strax vid skogskanten. Ungefär 40 m snett ut till höger finns en dalsänka och 75 m framför tornet finns en hög ås som sträcker sig ungefär 200 m parallellt med skogsbrynet och tornet.

När klockan var 16.00 började det skymma så smått. Jag observerade då en flock på ungefär 12 st. dovhjortar på väg ut från skogen på min högra sida. Efter att ha följt dem med min handkikare en kort stund tog jag långsamt upp bössan och osäkrade den. Det var dock svårt att se vilka som var hon- eller hanndjur dels pga av skymningen dels pga att samtliga djur visade sig från sidan. Att se dovhjortarnas spetshorn, som ju ibland är kortare än öronen, var svårt för att inte säga omöjligt i det läget. De var så smått på väg upp från sänkan på 60-70 m avstånd för att dra vidare bortom åsen. De skulle alltså snart hamna utom synhåll. Ett av djuren stannade till under en kort stund och jag fick ett stabilt och klart sikte efter att ha aktiverat rödpunkten på min Zeiss 3-12 x 56mm. Innan jag bestämde mig för att skjuta hann tänkte jag tanken: Det ser ut som en hind men det spelar ingen roll om det är ett hon- eller hanndjur eftersom de båda är skjutbara.. När jag sköt blev jag för en kort stund bländad av mynningsflamman men hann uppfatta att ett av djuren sprang vidare över åsen medan övriga vände tillbaka in i skogen.

Vad jag däremot inte såg var att djuret hade träffats och fallit direkt på plats. Jag tog för givet att dovhjorten som flydde över åsen var träffat och att vi skulle hitta den där vid senare eftersök. Döm om min förvåning då jag strax efter ser (som jag tror) denna dovhjort tveksamt komma tillbaka och närma sig skottplatsen igen. Den går ett par steg sedan vänder den sig om för att gå tillbaka men tvekar igen och går ett par steg mot skogen igen för att sedan plötsligt stå still.


P2220079-2.JPG

Jag bestämmer mig för att skjuta igen då det uppenbart måste vara samma djur som jag sköt på för en kort stund sedan och därför kunde vara skadat. Skottet gick således och djuret föll på plats ganska nära den första. Men på grund av mynningsflamman som nu var ännu intensivare såg jag inte heller denna gång att djuret föll. Att det var samma djur som jag sköt på först var jag i det läget dock säker på. Jag rapporterade över radion att samma dovdjur hade blivit påskjutet två gånger och fick frågan om det var hon- eller hanndjur. Jag svarade att det var ett hondjur. När eftersöksekipaget kom var det helt mörkt. Hunden drog in i skogen direkt men hur vi letade fann vi inget där utan gick tillbaka ut på fältet igen för att börja om. Efter få minuter fann vi två (!) djur belägna bara 15 meter från varandra var och en träffade med perfekta lungskott. Generande för skytten var det två dovspetsar och inte som förmodats en dovhind! Det hade visserligen ingen betydelse då båda var skjutbara så det är väl bara till att gratulera skytten?

Nja… det finns dock anledning till eftertanke om man nu mot förmodan skulle hamna i en liknande situation. Genom att säkerställa könet före skott underlättas eftersöket och risken för att fel djur blir föremål för eftersöksskyttens intresse minskar. Om det inte finns omständigheter som talar för det bör man heller inte avlossa skott mot nytt djur utan att man med säkerhet sett (!) det första falla och ligga kvar. Grynings- och skymningsjakt ställer också högre krav på jägaren som får ha i åtanke att man som 60-åring behöver 7 ggr mer ljus för att se lika bra som en 20-åring.


Även om ovanstående incident är ett gränsfall så står jag här idag med facit i hand och får ta lärdom av händelsen!

Senast uppdaterad 2017-03-23

Senast uppdaterad 2017-03-23

Senast uppdaterad 2017-03-23