Välkommen

Du befinner dig på Tommy Persson's Hemsida
  www.tommystexter.se och jag hoppas du får en
  angenäm och intressant läsning

© Gäller för alla texter.

Sök på hemsidan:

 

KONTAKT/SYNPUNKTER  HEM   KÅSERIER  OM TOMMY   PERSONLIGT   JAKT/FISKE

 

 

Välkommen

Du befinner dig på Tommy Persson's Hemsida www.tommystexter.se och jag hoppas du får en angenäm och intressant läsning

© Gäller för alla texter.

Sök på hemsidan:

 

 

  

 

Välkommen

Du befinner dig på Tommy Persson's Hemsida www.tommystexter.se och jag hoppas du får en angenäm och intressant läsning

© Gäller för alla texter.

Sök på hemsidan:

 

 

  

Per Bygelsson-Peder Bygels son  (fiktiv)

Det hade genom åren varit hårda ord mellan familjemedlemmarna om gränsdragningar och jakträttigheter dem emellan men det kom likväl som en chock för bröderna Bygelsson när de förstod att deras far, Peder Bygel, hade gjort dem lottlösa i sitt hastigt påkomna testamente (se tidigare kåseri om Peder Bygel på www.tommystexter.se eller sök på Google). Tidigare hade de kunnat hävda viss kompensation genom tilldelning av kött på nedlagt vilt vare sig det var deras far, någon av de tre bröderna eller inbjuden gäst eller nära släkting som stod som skytt. Hädanefter fick de intet oavsett vem som sköt! Bröderna fick som det var nu varken jaga eller ens beträda marken. Den hade ju Peder Bygel mot löfte om viss kompensation förbehållslöst givet till kyrkan!

 

Nu haglade svordomarna dem emellan då de skylde sin olycka på varandra och vår Herre fick sin beskärda del av Per Bygelsson. Ilsken som ett bi stagade han med bestämda steg mot Domprostens audiensrum, slet upp dörren och klampade in med sina leriga stövlar på det bonvaxade golvet. Domprosten blev likblek inför detta utbrott och sekreterare, Diakonissa, Kyrkovärden, Prästen och delar av statsfullmäktige avslutade i all hast ett möte och tog skydd bakom de höga karmstolarna. ”Vad ända in i helvete håller ni på med?” hojtade han och rösten vibrerade av ilska och frustration. ”Jag kräver min världsliga rätt som äldste son till Peder Bygel. Jag skall ha allt!” gormade han. Plötsligt kom också de två andra bröderna ångandes men i sin iver att komma först igenom dörrhålet fastnade de en stund då de slet och drog i varandra. ”Vi vill också ha” tjöt de för fulla halsar alltmedan Domprosten förgäves manade till besinning.

 

”Vi måste respektera er fars sista vilja” stammade Domprosten men insåg också att han i en världslig konflikt inte hade mycket på fötterna. Efter att bröderna luftat sitt raseri en god stund inflikade prästen försiktigt och lågmält att det kanske skulle kunna gå att få en förlikning mellan parterna trots allt. Han bad om ett informellt möte i Sakristian med Domprosten, Per Bygelsson och sig själv och som han uttryckte det ”under Vår Herres nåd och andliga närvaro”. Det blev en lång och tidvis högljud diskussion i Sakristian mellan parterna men under prästens lugna och behärskade framställan samt respekten det för med sig att diskutera slika ting i Vår Herres hus kom man fram till följande kompromiss; Bröderna Bygelsson skulle dela på jakträtten och erhålla 1/3 var med ett rullande schema så att de jagade på en lott var tredje månad. Dock med det förbehållet att jakt inte var tillåtet under Söndagar då bröderna Bygelsson skulle hedra Vår Herre med sin närvaro vid Gudstjänsten samt samla in kollekt från församlingen. Detta var förvisso en rejäl kontribution från brödernas sida då de knappast hade gjort sig kända för att vara några flitiga kyrkobesökare men i övrigt var kända för ett otuktigt leverne.

Församlingen bestod för övrigt av systrarna Egenkjär, makarna Jöns, fru Majorskan, fru Gärdsgård, Prästinnan samt ortens byfåne Gladhans (han kallades så för att han jämnt såg sur ut). Alla var också medlemmar i kyrkans syförening men herr Jöns var bara passiv medlem (för statistikens skull). Bröderna skulle också luka i rabatterna kring Prästgården och sommartid vattna rosorna som Prästinnan hade planterat lite här och där. Utkomsten av skogen och den odlade marken skulle delas lika mellan bröderna och ortens kyrka.

Även om bröderna knotade över att tvingas kröka rygg för kyrkan och tillika ränna runt med kollekthåven så kunde de se att det var en bättre lösning än tidigare. Också Vår Herre insåg att en hyfsad överenskommelse hade uppnåtts och valde att inte röra mer i grytan. Det var mycket klokt och väl genomtänkt för nu blev det lugn och ro i både kyrkan och i skogen... i alla fall till nästa jaktsäsong!

 

Senast uppdaterad 2017-03-12

Senast uppdaterad 2017-03-12

Senast uppdaterad 2017-03-12